Nu och nyss: Henrik...

Twitter Updates

    Följ mig på Twitter

    måndag 15 december 2008

    Spiderwick Chronicles, en mysig julsaga utan jul

    Jag vet inte riktigt varför men när det närmar sig jul blir jag alltid sugen på att se äventyrsfilmer som Harry Potter, Stardust och Narnia. Jag gissar att det är den mysiga sagomiljön som lockar och på något vis ger mig julkänslor.

    Eftersom jag har sett alla Harry Potter-rullar och eftersom jag var sugen på något nytt chansade jag på The Spiderwick Chronicles utan att veta något om filmen. Omslaget avslöjade att filmen med största sannolikhet skulle vara i "rätt" genre men inte mycket mer (jag läser väldigt sällan baksidan på DVD:n eftersom det nästan alltid avslöjar för mycket om filmen).

    Filmen börjar som en äkta familjefilm i bästa tv-disney-stuk. En splittrad familj som tvingats lämna storstaden flyttar till den gamle släktingens (spök)hus på landet. Det visar sig snart att den förre invånaren vigt sitt liv åt att studera fanatsiväsen som älvor och gobblins. Dr Spiderwick sammanställde en egen fauna som innehöll så mycket information att den till slut hotade alla fantasiväsnens existens - om den skulle falla i fel händer...

    Effekterna i filmen är mycket välgjorda och efter några minuter var jag helt fast i handlingen. Älvorna, trollen, gripen och de andra varelserna som dyker upp i filmen gör en vanligt fantasy-/familje-/äventyrsfilm till en underhållande och ganska spännande saga. Jag måste dock varna att för de yngre kan filmen bitvis bli ganska skrämmande.

    För alla er som gillar fantasyäventyr så kan jag varmt rekommendera The Spiderwick Chronicles. Den håller hög kvalitet jämfört med många andra i samma genre.

    Betyg: * * * *

    Filmens egen hemsida: http://www.spiderwickchronicles.com/

    Min blogg är placerad i Göteborg på bloggkartan.se |

    lördag 13 december 2008

    Hellboy II - för mycket av det goda

    Jag är en mycket stor fan av Hellboy - det vill säga den första filmen. Den revitaliserade hela serietidningsgenren samtidigt som den på ett oerhört snyggt sätt flirtade med äventyrsfilmer som Indiana Jones och med skräcklitteratur som H.P. Lovecrafts verk om Cthulu. Guillermo del Toro visade sin skicklighet i Hellboy (2004) precis som i Pans labyrint (2006) och det är ingen överdrift att jag hade mycket höga förväntningar på uppföljaren, Hellboy II: The Golden Army.

    Hellboy II utspelar sig i samma sköna miljö även om den på något sätt inte är lika "mustig" som förra gången. Karaktärerna är i princip desamma och det är samma skådespelare som spelar dem. Ron Pearlman är lika bra som i ettan men på något vis ser han mindre ut nu. På skurksidan hittar vi förstås ett helt nytt gäng och det är här det spårar ur. Inte nog med att det introduceras en helt ny mytologi där andra raser har härskat på jorden utan det dräller av monster mitt bland människorna. Trollmarknaden under en av Brooklyns broar är droppen som får bägaren att rinna över.

    Tjusningen i Hellboy I, för att inte tala om i Lovecrafts verk, är att man alltid anar att det finns något mystiskt och ondskefullt i de mörka hörnen men att man mycket sällan ser dem. Att frossa i monster dödar mystiken och skapar bara en freakshow. Visst var det kul att återbesöka Hellboys värld en stund men jag kan inte rekommendra filmen till andra än inbitna fans.

    Betyg: * * *


    Min blogg är placerad i Göteborg på bloggkartan.se |

    söndag 7 december 2008

    Smaken av England - Bombardier Bitter

    Enligt familjebryggeriet Charles Wells, som grundades 1876, är Bombardier Bitter essensen av England och "Enlishness". De påstår själva att St. George's Day (den tredje viktigaste pubdagen i England) inte hade varit densamma om inte Bombardier fanns. Själv gillar jag ölen även om det inte är min största favorit.

    Som vanligt är det den första klunken öl som är godast och när Bombardier möter tungan är det första fruktiga men brända toner som slår igenom. Den angenäma smaken för mina tankar åt kaffehållet och den mörka mahognyfärgen förstärker känslan.

    Efter de inledande nyanserna övergår smaken snabbt i en valnötig ritning, för att avslutas med en tydlig smörkole- och karamellnyans. Eftersmaken är lätt och snabbt försvinnande vilket gör ölen "lättdrucken".

    Betyg: * * * *

    Kuriosa:
    Som ni vet finns det en stor mängd olika öltyper. Ett bra ställe att reda ut begreppen är på Sveriges Bryggeriers hemsida. Om Bitter Ale kan man läsa följande:

    Englands nationaldryck. Bitter är opastöriserat fatöl och skall tappas med en manuell handpump, enligt entusiasterna. Det är dock vanligt att ölet pastöriseras och tappas med kolsyrepumpar. Ofiltrerad bitter innehåller mindre kolsyra än de flesta andra öltyper. Ölet serveras därför i regel med ett mycket tunt skum överst.

    Utseende allt från mättat guldgul till mahognyröd. Framträdande humlebeska med generöst blommig humlearom i doft och smak. Tydlig "överjäsningsarom", oftas en svagt rostad karamellig maltkaraktär. Stamvörtstyrka är 7,5-13,7 procent och rekommenderad serveringstemperatur 12-15C.
    Min blogg är placerad i Göteborg på bloggkartan.se | Följ min blogg med bloggkoll